5 myter om invandring

”Invandrare snor våra jobb! Invandring förstör välfärden! Det finns inte plats för fler!”

Har du hört detta förut? Nu slår vi hål på 5 av de vanligaste myterna kring invandring, med några av de vassaste argumenten du kan använda nästa gång du hör någon slänga ur sig uttryck som dessa.

"Det finns inte plats för fler människor i Sverige!"

Sverige är ett glesbefolkat land. Om Sverige skulle vara lika tätt befolkat som exempelvis Tyskland skulle det rymmas 94 miljoner invånare, och om vi jämför med vårt grannland Danmark skulle det rymmas 53 miljoner invånare (1). Behöver vi i Sverige mer plats än Danmark och Tyskland?

”Invandrare är bara en börda!”

En större befolkning har visat sig föra med sig en mängd fördelar, exempelvis:

  1. Större ekonomi och att fler konsumerar och betalar skatt
  2. Så kallade skalfördelar, vilket innebär att fasta kostnader som exempelvis försvaret blir mindre per person
  3. Ökade förutsättningar för arbetsfördelning och specialisering på arbetsmarknaden – vilket stärker den ekonomiska utvecklingen
  4. Större efterfrågan på olika tjänster och varor vilket innebär fler kunder för företag (2)

"Invandringen förstör välfärden!"

Utöver det ovan skulle Sveriges befolkning minska utan invandring och så även antal personer i arbetskraften, vilket betyder att minskad invandring på lång sikt skulle försvaga möjligheterna att finansiera och utveckla den svenska välfärdsstaten. Två stora utmaningar för Sverige idag är att inrikes födda etableras allt senare på arbetsmarknaden (vid 27 års ålder idag jämfört med år 1990 då åldern var 20 år). Samtidigt blir befolkningen allt äldre vilket påverkar den demografiska försörjningskvoten. Därmed blir det utan invandring allt färre som är i arbetsför ålder, något som är negativt för den svenska välfärden (3)*.

”Utbildning av invandrare kostar för mycket pengar!”

Kostnaden för att validera och komplettera en utrikes född akademikers utbildning är cirka 310 000 kronor. Kostnaden för att utbilda en inrikes född akademiker är cirka 2,45 miljoner. Med andra ord är utbildningskostnaderna för en svenskutbildad akademiker ungefär 8 gånger högre (4). Invandring understödjer på så vis den svenska arbetskraften: varje utbildningsår som betalats av ett annat land är en besparing för Sverige (5).

”Invandrare snor våra jobb!”

Faktum är invandrare bidrar oerhört mycket till det svenska företagandet och i snitt sysselsätts fler personer i företag som drivs av utrikes födda jämfört med inrikes födda. Exakta siffror på hur många personer som jobbar på företag som drivs av personer med utländsk bakgrund är oklart, men det uppskattas till minst 200 000–250 000 personer. En studie har också visat att under 2013 skapades 0,8 arbetstillfällen av utrikes födda i län som Uppsala och Stockholm, jämfört med 0,5 i företag som leddes av inrikes födda (6).

Vad tyckte du om myterna? Kände du igen dem? Har du hört någon förut?

Om Yrkesdörren

Yrkesdörren är en ideell organisation som matchar etablerade svenskar med personer som är nya i landet inom samma bransch. Eftersom 7/10 jobb i Sverige förmedlas via kontakter är ett professionellt kontaktnät ofta avgörande. En timme, en gång, är allt som krävs för att göra stor skillnad i någon annans liv.

Källförtäckning och definition

Demografisk försörjningskvot

”Lite förenklat innebär en försörjningskvot på exempelvis 73 att det på 100 personer i åldrarna 20-64 år går 73 personer som är yngre än 20 eller äldre än 65 år, personer som i någon mening måste försörjas via de skattepengar som betalas in. Ju högre försörjningskvoten är, desto svårare blir det att finansiera den gemensamma välfärden” (Strömbäck, 2016:65).

All information i denna artikel är hämtad från Jesper Strömbäcks bok ”Utan invandring stannar Sverige” (2016), som vi varmt rekommenderar. För mer information om källor och sidhänvisningar, vänligen se källförteckningen nedan.

Källhänvisning:

(1) Strömbäck, 2016:77
(2) Strömbäck, 2016:73-74
(3) Strömbäck, 2016:68,64-65
(4) Edström, 2015, sid. 23-24
(5) Strömbäck, 2016:53,59
(6) Strömbäck, 2016:104-105